Ensam

Det är tomt, det känns naket. Det känns... ingenting. Jag smälter in överallt för jag känner mig som ingenting. Jag bara finns där men det är som att titta rakt in i en vägg när man ser på mig. Det känns så, ja det är så det känns nu. Undrar om jag kommer utvecklas till ett stort jävla eldklot som kommer gå runt och brinna av ilska eller om jag kommer bli en enda stor pöl av tårar.
Men det är i nuet vi befinner oss i, och jag sitter fortfarande här och känner mig fortfarande som precis ingenting..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0