Det är med tunga ord jag sätter mig vid datorn och skriver detta inlägg, (shit nu lät det som att jag var död, men nejnej det får ni inte tro) men ja, jag är hemma nu igen. Fan ! Asså det finns inte ord för hur roligt jag och mina vänner har haft det. Tänk om jag bara kunde vinna lite pengar då hade jag inte bangat på att åka ner igen, vare sig det skulle bli själv eller inte.. ja typ.. Alla låtar och alla saker påminner mig om Ayia Napa. Resan kan man verkligen säga ha bestått utav blod, svett och tårar. Jag har fått en rejäl skada i min tå, Johanna fick en infektion i ögat och alla våra tre kroppar bestod utav blåmärken. Men d'najs! Det känns helt sjukt att vara tillbaka, jag skulle kunna leva på det sättet ett bra tag till. Vi vaknade mellan elva och ett sedan blev det poolen (stranden var vi endast vid två gånger), lite käk i baren vid poolen klockan 3 ungefär, sedan vart det hotellrummet och vila någon timme eller två. Och sedan var det bara att köra, hög musik, krök och cigg. Vid tolv vart det utgång och grabbarna grus, (AAAAAAAAAH älska,älska,älska) vid två vart det blue moon bar (månen som svenskarna kallade den för) och man var inte hemma för ens vid sju halv åtta på morgonen, så fortsatte dagarna sådär, så snacka om att jag är trött! Nej nu slänger jag in en låt som sönderspelades på Ayia Napas scandinaviska klubbar!